Kejsarens nya kläder

Kort version:

Det var en gång en kejsare som var mycket fåfäng och älskade nya kläder. Två bedragare kom till staden och hävdade att de kunde väva de mest fantastiska tygerna, som bara kunde ses av de som var värdiga sin position och inte dårar. Kejsaren blev intresserad och betalade dem mycket pengar för att skapa dessa kläder.

Bedragarna satte upp sina vävstolar och låtsades arbeta, även om det inte fanns något tyg. När kejsaren skickade sina tjänare för att inspektera tyget, kunde ingen se något, men ingen vågade säga det av rädsla för att verka dum eller olämplig för sitt arbete. Så de berömde tyget högt.

Till slut bestämde kejsaren sig för att bära de nya kläderna i en parad genom staden. Alla i staden hade hört att endast de kloka kunde se kläderna, så ingen vågade säga sanningen. Men plötsligt ropade ett barn: “Men han har ju inga kläder på sig!”

Alla började skratta, och kejsaren insåg att han hade blivit lurad, men han fortsatte ändå paraden, stolt som alltid.

Moral: Ärlighet och oskuldsfullhet, som hos ett barn, kan avslöja sanningar som ingen annan vågar säga.